Forskningsprojekt

Gängsammansättning och kriminalitet

I detta projekt studerar vi gängens närvaro och inflytande i en stad. Vi analyserar om det finns en brytpunkt där gängnärvaro börjar påverka kriminaliteten, och vi testar avbrott i kriminalitet och gruppsammansättning. 

Mer om projektet (engelska)

Gängkriminalitet och välfärd

I detta projekt studerar vi hur kriminella organisationer påverkar gripna personer. Vi studerar också konsekvenser för välfärden i områden som drabbats av en brottsvåg.

Mer om projektet (engelska)

Gemenskapsbaserade interventioner och ojämlikhet

I detta projekt studerar vi vilka effekter stärkta band till samhället har på lokal brottslighet. I forskningen drar vi nytta av samhällelig hälsopolitik som syftar till att förbättra hälsoutfall och minska ojämlikheter i de mest missgynnade stadsdelarna.

Mer om projektet (engelska)

”Jag bor hos mamma och pappa”. Arbetsmarknad, bostadsmarknad och välfärd

Ungdomar bor kvar hemma hos sina föräldrar längre än tidigare i historien, samtidigt som de lägger mer pengar på bostäder. År 2020 bodde mer än 50 procent av den unga amerikanska befolkningen (mellan 18 och 29 år) med sina föräldrar, den högsta nivån sedan 1930-talets depression. I Europa bodde 69 procent av personerna i åldern 16–29 år med sina föräldrar år 2019.

Mer om projektet (engelska)

Business as usual? Dynamisk markutveckling i översvämningsområden

Med hjälp av historiska data om översvämningar och byggnader i Spanien dokumenterar vi mönster för markutveckling i efterdyningarna av en översvämning. Den genomsnittliga utvecklingen påverkas inte av översvämningar, och bostadshus fortsätter att byggas nära potentiellt farliga områden.

Mer om projektet (engelska)

Stimulerar offentliga sysselsättningsprogram till ökad sysselsättning eller tryggar de bara a-kassan?

Offentliga sysselsättningsprogram får sällan goda resultat i utvärderingar. För grupper med svag arbetsmarknadsanknytning kan dock fördelarna med större nätverk och arbetslivserfarenhet väga tyngre än inlåsningseffekter.

Mer om projektet (engelska)

Vad ger bäst betalt vid tvångsförsäljning – exekutiv auktion eller försäljning via mäklare?

Utfallet av tvångsförsäljningar av fastigheter har inte undersökts tidigare men är möjligt att mäta i Sverige, eftersom Kronofogden är skyldig att välja mellan dessa metoder i varje tvångsförsäljningsärende. Studien bygger på evidens från ett randomiserat experiment.

Mer om projektet (engelska)

Ålder vid ankomst och bostadsintegration

I detta projekt undersöker vi om flyktingbarns ålder vid invandringen till Sverige påverkar vilket socioekonomiskt grannskap de bor i som vuxna. 

Mer om projektet (engelska)

Hur ser hyresgäster och hyresvärdar på bostäder?

I detta projekt studerar vi hyresgästers villighet att betala för olika bostadsattribut, som bostadsyta och läge. I projektet avser vi också att studera lokala hyresvärdar och deras syn på och förståelse för hyresgästerna, samt hur de själva uppfattar bruksvärdesprincipen

Mer om projektet (engelska)

Kan marknaden förse låginkomsttagare med bostäder?

Enligt filtreringsteorin rör sig bostäder från höginkomsttagare till låginkomsttagare i takt med att bostäderna, med tiden, försämras. Detta projekt undersöker filtreringens roll för låginkomsttagares möjligheter att få bostäder, med utgångspunkt i data för hela befolkningen och alla fastigheter sedan 1990.

Mer om projektet (engelska)

Etniska enklaver och politiskt deltagande

Vad är effekten av att bo i etniska enklaver på framtida politiskt deltagande? I denna studie använder vi valdeltagande på individnivå för att studera den etniska koncentrationens effekt på de boendes valdeltagande. 

Mer om projektet (engelska)

Inkomstskillnader och bostadssegregation

Mellan 1990 och 2017 har inkomstskillnaderna (Gini-koefficienten) ökat med över 30 procent, och bostadssegregationen med cirka 50 procent (Neighborhood sorting index) i Sverige. Detta projekt undersöker effekterna av inkomstskillnader på bostadssegregation med hjälp av svensk befolkningsdata från 1990–2017.

Läs mer om projektet (engelska)

Mobilitetseffekter av Covid-19-pandemin mot bakgrund av den svenska linjen

Sverige har fört en mindre restriktiv politik för social distansering än de flesta andra länder under Covid-19-pandemin. Detta projekt använder mobiltelefondata för att undersöka vilka effekter de svenska rekommendationerna har haft på den individuella rörligheten.

Läs mer om projektet (engelska)

Om gentrifiering: renovering av hyreshus och socioekonomisk uppdelning

Syftet med detta projekt är att är att med hjälp av registerdata för alla renoveringar i Sverige från 1995 till 2014 och undersöka om renoveringar påverkar den socioekonomiska sammansättningen i de renoverade fastigheterna.

Mer om projektet (engelska)

Urban social och ekonomisk geografi i ett längre perspektiv, 1880–2017

Detta forskningsprojekt syftar till att analysera förändringar i urban social och ekonomisk geografi under perioden 1880–2017 och hur dessa är kopplade till ändringar inom transportteknik och stadsplanering. Forskarna planerar att använda data från Stockholm, Sundsvall, Växjö, Norrköping, Östersund och Uppsala.

Mer om projektet (engelska)

Tungmetallprojektet

Detta projekt undersöker om exponering för miljögifter i barndomen har konsekvenser längre fram i livet. Forskarna studerar effekter av exponering för kvicksilver, kadmium och arsenik kopplat till ekonomiska utfall under livscykeln. De undersöker också om konsekvenserna kan skilja sig åt beroende på föräldrarnas socioekonomiska status.

Mer om projektet (engelska)

Urbaniseringens effekter på utbildning

I det här projektet tittar vi påvilka effekter urbanisering har på barns skolresultat i utvecklingsländer. Förbättras människors utbildningsresultat och inkomstnivåer om de flyttar till städer? För att besvara frågan använder forskarna omfattande data för en rad utvecklingsländer i Afrika och Latinamerika.

Mer om projektet (engelska)

Tillgång till hyresbostad – ett svenskt fältexperiment

På en reglerad bostadsmarknad kan förstahandskontrakt bli en bristvara. Detta forskningsprojekt studerar vilka konsekvenser det får för hushållen att få tillgång till förstahandskontrakt med reglerad hyra.

Senast uppdaterad: 2021-11-01